joulukuu 2013

Ledare 2/2013

Anna-Maria Wiljanen | resume på svenska

Årets sista Lasuuri och den sista vars utgivare är Statens konstmuseum (den nästa Lasuuri utges av Nationalgalleriet), bjuder på mycket intressant läsning. Den ger bland annat en inblick i hur den kommande organisationsförändringen kommer att påverka registrars arbete. Vi berättar också om det samarbete som konstmuseet Ateneum, Centralarkivet för bildkonst och Vallila Interiors har inlett. Av lästips kan nämnas en artikel om ledbelysning i museerna och en e-bok som handlar om Erkki Kurenniemis liv.

Förändringen berör också Lasuuris redaktionsråd. Jag har varit Lasuuris chefredaktör ända sedan den grundades. Nu är det dags att tacka för min del. Jag har börjat mitt arbete som verksamhetsledaren för UPM-Kymmenes Kulturstiftelse och lämnar således min post som Lasuuris chefredaktör. Kirsti Harva och Riitta Ojanperä fortsätter i redaktionsrådet.

Jag vill tacka alla läsare, skribenter och redaktionsrådet för de helt fantastiska fyra åren! Under åren har Lasuuri etablerat sig som en nätpublikation och visat att konstmuseiprofessionella minsann behöver ett eget informationsforum. Låt oss fortsätta det fina samarbetet!

Angenäma lässtunder och avkopplande väntan på julen!

Anna-Maria Wiljanen

Chefredaktör

 

joulukuu 2011

Ledare 3/2011

Anna-Maria Wiljanen | resume på svenska

Det händelserika museiåret 2011 närmar sig sitt slut. Vid den här tiden brukar man ofta blicka bakåt på vad som har hänt under det gångna året, men kanske det vore bra att rikta blickarna framåt.

År 2012 kommer att bli ett händelserikt år. Helsingfors börjar sitt år som världens designhuvudstad. Det rör sig inte enbart runt huvudstaden, utan  tilltalande konstutställningar ordnas runt omkring i landet – någonting för var och en!Hur borde konstmuseiprofessionella förbereda sig för det kommande året? Genom att fokusera på publiken, eller rättare sagt på deltagarna, såsom Jim Richardson hävdar i sin artikel The audience is dead – let’s talk participants instead. Enligt Richardson kan man inte längre tala om passiva åskådare utan om aktiva deltagare som lever ett digitalt liv och vill delta i allt som pågår i museerna, vare sig tal om en ny utställning, en marknadsföringskampanj eller en web plats. Richardson tar Yorkshire’s favourite paintings –kampanjen som ett exempel där man inte fokuserade på den enastående konsten utan på den personliga erfarenheten. Museibesökarna fick berätta historier om sin favoritmålning. Dessa historier spred sig i sociala media och antalet klickar på web platsen kunde räknas i flera tusen. Över 400 ivriga deltog i tävlingen där de fem bästa belönades med en replika av sin favoritmålning. Mera om Yorkshire’s favourite paintings –kampanjen här.

Museibesökarna står i fokus även i detta Lasuuri nummer där man behandlar bland annat besökarenkät av Kiasmas ARS 11. Nina Simons The Participatory Museum är som lästips. Även Marjatta Levantos och Tanja Karpastos artiklar är förknippade med olika slags museibesökare. Kanske nästa års fokus borde ha samma motto som Teemadagar 2012 – för publikens bästa!

Vi hoppas att Du som läsare skickar dina idéer och förslag till adressen lasuuri(at)fng.fi

En stämningsfull och avkopplande jul och ett riktigt gott nytt år!

Anna-Maria Wiljanen

chefredaktör

Kommunikationschef, Statens konstmuseum

 

kesäkuu 2011

Ledare 2/2011

Anna-Maria Wiljanen | resume på svenska

Museivärlden lever mitt i en brytningstid.  Man kan kanske bäst beskriva den gångna våren som en händelserik och diskussionväckande tid! Men hur borde man arbeta under en tid som denna? Enligt den omröstning som deltagarna i Bergens Arts and Audiences -konferensen deltog i borde man glömma konkurrensen mellan museerna och fokusera mera på samarbetet, man borde få hela organisationen att arbeta mot de gemensamma målsättningarna utan att glömma den välgörande påverkan som konstverk har. Mera om konferensen i Anu Niemeläs artikel i detta nummer.

Vi fortsätter med årets tema digitalisering. Det handlar om Statens konstmuseums InDiKo projekt som det nationella digitala biblioteket har möjliggjort. I det omfattande Aktuellt sektionen hittar du intressant sommarläsning om det regionala konstmuseisamarbetet, om bildkonstens bibliografi, om olika konferenser och mycket mera.

Det har skett förändringar i Lasuuris redaktionskommitté. FD Riitta Ojanperä har utnämnts till tf. centralarkivchef till Centralarkivat för bildkonst. Ledande konservator Kirsti Harva, den ansvarige chefredaktören tf. utvecklingsdirektör Eija Liukkonen och chefredaktör för Lasuuri, kommunikationschef Anna-Maria Wiljanen, fortsätter i redaktionskommittén.

Du kan skicka dina idéer och förslag som vanligt till lasuuri(at)fng.fi samt kommentera artiklar och bloggar!

En riktigt skön och avkopplande sommar och trevliga lässtunder!

 

Anna-Maria Wiljanen

Chefredaktör

Kommunikationschef, Statens konstmuseum

maaliskuu 2011

Ledare 1/2011

Anna-Maria Wiljanen | 1/2011

Det nya året medför ofta nya idéer och förslag för teman. Lasuuris redaktionsråd diskuterade i årets första möte, hurudana teman vi borde ta upp. Vi var överens om att ett tema som är högaktuellt, berör alla museer och vårt kulturarv, historiska dokument, böcker, byggnader, konstverk och deras konservering och fotografier skulle vara passligt. Årets tema handlar alltså om digitaliseringen vars uppgift är att tillgodose medborgarnas, vetenskapens, kulturens och undervisningens behov. Framförallt kan man med hjälp av digitaliseringen tillvarata och säkerställa långtidsbevaringen av vårt kulturarv för de kommande generationerna.

Digitaliseringens samarbetsprojekt mellan Europeiska kommissionen och medlemsstaterna i Europeiska unionen är Europeana http://www.europeana.eu som ger en inblick i det europeiska kulturarvet. Det nationella digitala biblioteket i sin tur förmedlar det finländska materialets metadata till Europeana. Vad betyder digitaliseringen för enstaka museerna? Vilka förväntningar och hurudana problem är förknippade med den?

Lasuuri följer med olika digitaliseringsprojekt under årets lopp och berättar om de museiprofessionella som arbetar med digitaliseringen. I denna Lasuuri behandlar vi ett seminarium som BAM*-juridikgruppen höll i slutet av januari om bland annat integritetsskyddet och sekretessbelagda handlingarna.

Nästa omfattande läsepaket om digitaliseringen kommer ut före sommaren och årets sista Lasuuri i november.

Du kan skickar idéer och förslag till lasuuri(at)fng.fi och kommentera alla artiklar och bloggar!

Trevliga läsestunder!

Anna-Maria Wiljanen

chefredaktör

Kommunikationschef, Statens konstmuseum

*) BAM är den fria översättningen av KAM och betyder Bibliotek-arkiv-museum (på finska Kirjastot-arkistot-museot)

marraskuu 2010

Ledare 3/2010

Anna-Maria Wiljanen | resume på svenska

Lasuuri, webbtidningen för professionella inom konstmuseibranschen, har nu sitt första år bakom sig. Webbtidningen har fått ett entusiastiskt mottagande – enligt många finns det en klar efterfrågan efter en substanstidning av denna typ! Webbtidningen har också ett behändigt format: Förutom att den är miljövänlig kan man återgå till artiklarna gång på gång. Man kan kommentera varje artikel, vilket också gör Lasuuri till ett ypperligt diskussionsforum.

Under det gånga året har det skett mycket; Många publikationer har getts ut vid Statens konstmuseum, bland dessa kan nämnas Statens konstmuseums festskrift Kulttuurin rakentaja samt boken Kokoelmalla on tekijänsä! som behandlar Ateneums samlingsverksamhet samt handboken Collections Mobility (www.lending-europe.eu) om samlingarnas mobilitet, som uppstått till följd av ett EU-projekt.

Förändringar har även skett i Lasuuris redaktionskommitté. Den ansvarige chefredaktören, utvecklingsdirektör Susanna Pettersson har övergått till chef för Alvar Aalto-stiftelsen och centralarkivchef Ulla Vihanta kommer att pensioneras efter en framgångsrik och lång karriär. Som ansvarig chefredaktör fungerar nu tf. utvecklingsdirektör Eija Liukkonen och som efterträdare för Ulla Vihanta tf. centralarkivchef Hanna-Leena Paloposki. Ledande konservator Kirsti Harva och chefredaktör för Lasuuri, kommunikationschef Anna-Maria Wiljanen, fortsätter i redaktionskommittén.

Lasuuris innehåll som kontextualisering av de centrala fenomenen inom konstmuseisektorn fortsätter som tidigare medan utvecklingen av dessa fortsätter. I detta behöver vi Din hjälp. Du kan skicka idéer och förslag till adressen lasuuri(at)fng.fi.

Temat för detta nummer är dokumentering av bildkonst. I projektet i anknytning till detta har man kartlagt nuläget i arkiv och bibliotek samt deras samarbete. Centralarkivet för bildkonst har samlat erfarenheter och synpunkter från konstmuseisektorn via olika enkäter, seminarier och kontakter. Ni hittar projektets mångsidiga resultat i artiklarna i denna tidning. Vi vill gärna ha era kommentarer till dessa!

Trevliga lässtunder!

Anna-Maria Wiljanen

Kommunikationschef, Statens konstmuseum

toukokuu 2010

Ledare 2/2010

Susanna Pettersson | resume på svenska

Vad kommer du att tänka på när du hör ordet konstmuseum? Imponerande byggnader, fina samlingar och varierande utställningar? Nya tankar som utställningsbesöket eller deltagande i museums evenemang har väckt? Säkert alla dessa.

Men ett konstmuseum innebär även ett mångsidigt kunnande och yrkesskicklighet som krävs för varje utställning. Olika val och slutgiltiga beslut fattas av människor med olika titlar och befattningar. Samlingarna utökas inte enbart av institutionens kraft och utställningarna skapas inte automatiskt.

Dokumentationen av museiprofessionens historia till arkiv sker sporadiskt, om ens då. Det vardagliga museiarbetet dokumenteras mera sällan eftersom man traditionellt sätt är mera intresserad av att fånga de viktigaste stunderna samt hedersgäster på bild. Eller nya publikgrupper såsom spädbarn i färgbad. Under den elektroniska informationsförmedlingens och -utbytets tid bör man även fästa uppmärksamhet vid utvidgandet av det traditionella arkivet så att museiarbetet och olika projekt blir dokumenterade. I annat måste de kommande forskargenerationerna mer eller mindre gissa sig fram årsberättelserna.

Det är viktigt att gestalta museiprofessionens historia för branschens självinsikt och det är upp till var och en av oss att fördjupa den. I vidare bemärkelse är det fråga om 1800-talets och ännu äldre museihistoria vars forskning är i tilltagande. Publiceringen av Suomen museohistoria (SKS) är en betydelsefull etapp på denna väg. Statens konstmuseum har haft en central roll i planeringen och förverkligandet av publikationen tillsammans med Finlands museiförbund, Museiverket, Naturhistoriska centralmuseet och läroämnena inom museologi (Åbo, Jyväskylä, Helsingfors).

Samtidigt uppmuntras man till forskningen inom museiämnen. Då vi känner väl den egna historian, förstår vi bättre vår nutid som i sin tur ger mod att göra val som påverkar  framtidens museibesökare.

Susanna Pettersson
Utvecklingsdirektör, Utveckling och samhällsrelationer Kehys